Etanol.nu

Sorry, Auto Motor & Sport, ert haveriförsvar håller inte

Tyvärr, Alrik Söderlind, jag håller inte med dig. Jag välkomnar en öppen och frisk debatt om etanol som drivmedel. Men att bryta ner den till sju enskilda punkter som du gör blir inte meningsfullt. Jag ska strax förklara varför och sedan ska få dina sju svar.

Etanolen är inte bara en fråga om drivmedel. Den har också sociala, ekonomiska och politiska dimensioner. Som alternativ till oljan är etanolen en del av klimatfrågan, som är global, inte nationell. Klimatet känner inga gränser. Dagens alternativbränslen har en rad brister. Det gäller biodiesel av palmolja, men också etanol av jordbruksgrödor. Forskarvärlden är i stort ense om att första generationen biodrivmedel inte kan framställas uthålligt. Den är inte bara i längden ohållbar, vissa delar av den ger till och med negativa miljöeffekter.

Världens största producent av etanol, USA, använder majs som råvara i processer som ger i stort sett samma utsläpp av växthusgaser som med bensin. Redan i dag går en tredjedel av USA:s majsproduktionen till etanolindustrin. Här i Europa är det subventionerade vinöverskottet som blir till etanol en jordbrukspolitisk skandal och helt utan miljövärde, sannolikt sämre än bensin. Det blir inte fullt så illa med vete och andra jordbruksgrödor, men de är ändå ineffektiva som bränsle i bilar.

Lantmännens anläggning i Norrköping är ett undantag, inte för råvaran (vete) utan för att processen drivs av förnybar energi och resterna omvandlas till djurfoder, som därmed ersätter importerad soja. Helheten räddar kalkylen.

Bortsett från Norrköping finns alltför mycket "fuletanol" på marknaden. Bristerna blir extra tydliga i USA när man häller den i stora törstiga bilar som i grunden är optimerade för bensin, men också i Sverige där bilarna drar ohälsosamt mycket av sockerrörsetanolen, som även den är problematisk.

Jag tycker man ska ha det perspektivet klart för sig när man bedömer etanol. Det betyder inte att jag driver en kampanj mot etanol som bränsle, eller motsätter mig etanol som alternativ i den oundvikliga oljeavvecklingen. (Det är ingen slump att både kollegan Jacques och jag kör varsin etanolbil som tjänstebil.) Jag välkomnar den dag när vi har etanol av andra generationen, kanske från cellulosa, som vi kan hälla i energieffektiva fordon. Men tyvärr ligger den ännu långt borta, minst 6-7 år. Om den kommer ens då.

Av Sekabs storstilade planer på fyra stora fabriker i Norrland återstår intet. Det mest bekymmersamma med detta spår är att råvaran - om man håller sig till högvärdigt skogsvirke - gör större nytta i andra sammanhang. Att satsa på metanol (inte etanol, utan träsprit) ger dubbelt utbyte av insatt råvara. Metanol fungerar också i bränsleceller.

Det är ont om olja. Men det är också ont om bioråvara. Den måste därför användas på bästa möjliga sätt. Om metanol genom förgasning ger större klimatutbyte i transportsektorn ska vi fokusera mer på det spåret, åtminstone i skogsrika länder. Det är för övrigt också vad forskarna i Oljekommissionen lyfter fram, slutsatser som ingen ifrågasätter.

Att biltillverkarna får något tungt i blicken när metanol förs på tal beror inte på att de tror mer på etanol, utan mer på att de är gruvligt trötta på alla olika signaler. De minns fortfarande metanolfebern i början av 80-talet då vi hade 100-tals M15-mackar i landet. Även USA hakade på. Satsningen dog dock snabbt ut, dock inte för att metanolen var dålig utan för att oljepriset föll och med det intresset för sådana alternativ.

Det finns alltså en rad skäl till att vara fortsatt frågande till dagens etanol, och också till den ensidiga fokuseringen på nästa generation etanol. Är det verkligen bästa vägen? Vilkas intressen är det som gynnas? Sekabs? Ja, helt klart. Saabs och Volvos? Absolut. Fords och GMs? You bet! Klimatet, gynnas det? Inte alls givet i ett vidare hållbarhetsperspektiv.

Det här är ytterligare ett skäl till min kritiska hållning, uttryckt i personligt hållna krönikor. Men det hindrar mig inte från att på nyhetsplats berätta om nya etanolbilar och intervjua etanolföreträdare. Alrik Söderlind har fel som säger att det inte sker.

Då har han missat intervjun med Fordchefen Anna Müller, med Saab-chefen Jan-Åke Jonsson (flera stycken), med Lantmännen Energi och med GM-chefen Bob Lutz för att ta några exempel. Så sent som för ett par veckor sedan framhöll forskaren Johan Rockström på en helsida vikten av nyanser i debatten. Han sade att etanol av rätta råvaror kan spela en viktig roll i omställningen.

Den som i stället ser vår bevakning med mer öppna ögon - tvärtemot vad Söderlind tycks göra - uppskattar att vi har en kritisk distans både till oljebolagen och till etanollobbyn. Så borde fler medier förhålla sig, tycker jag. Självklart kan vi trots goda ambitioner göra fel och brista i det dagliga arbetet. Och då kommer vi tillbaka till Söderlinds sju punkter, detaljanmärkningar kring en artikel om miljöbilarnas rörliga kostnader. Söderlind kritiserar oss för att:

1. Medvetet inte skrivit att det är billigare att köra på etanol än bensin.

Svar: Nej, det var inte medvetet. Listan visade hur mycket det kostar att köra en miljöbil, inget annat. Etanolbilarna är miljömärkta med E85, inte bensin. Därför ska kostnaden självfallet redovisas med etanol.

2. Medvetet räknat ut driftkostnader som missgynnar etanolbilar.

Svar: Här har Söderlind trasslat in sig i egna uträkningar som ingen annan än han själv förstår. Vi har utgått från officiella värden. Det är samma siffror som ligger till grund för exempelvis myndigheternas skatteklassning av förmånsbilar, Vägverkets miljöbilsklassning och konsumentverkets årliga sammanställningar. Till etanolbilarnas förbrukning har vi sedan lagt 40 procent för att kompensera för etanolens lägre energiinnehåll, helt i linje med vad exempelvis tillverkare som Volvo själva anger. Ett ännu enklare sätt är att räkna om etanolpriset till bensinekvivalenter. Dagens 8:39 kronor per liter ger då ett motsvarande "bensinpris" på 11:75 kronor. Jämför det med närmare 14 kronor för bensin så förstår man varför alla kör med E85 just nu.

3. Enbart låtit förespråkare för bensinbilar (Toyota som ogillar etanol) uttala sig. Ja till och med avsluta artikeln och slå fast att skattestöden för biobränsle ska avvecklas och att bilar med hög förbrukning (etanol) kommer att vara oattraktiva på begagnatmarknaden. Är detta fakta?

Svar: Bengt Dalström på Toyota har helt rätt. Självklart kommer bränsletörstiga bilar att vara oattraktiva, oavsett vad de drivs med. Skattestöden kommer gradvis att avvecklas. Däremot håller jag med om att vi borde haft en kommentar också från Volvo eller Saab. Det var ytterst trångt på sidan, men det är bara en förklaring, ingen ursäkt. Saab eller Volvo kunde ha fått bekräfta att bilarna i listan tyvärr är etanoltörstiga och därmed dyra i drift.

4. Medvetet inte skrivit ett ord om att Toyota Prius drar väsentligt mycket mer bränsle i verkligheten. Lasse Swärd vet om någon att Prius är mycket törstigare i verkligheten än vad tillverkarsiffrorna anger - eftersom har kört en sådan som tjänstebil.

Svar: Nej, det är inte alls medvetet. Alla bilar har behandlats lika, (se svar 2). Det är helt rätt att Prius drar mer i verklig körning, men det gör också andra bilar, även etanolbilar. Söderlind verkar mena att jag ska ta ett värde för Prius (mitt eget) och ett annat för en annan bil och ett tredje värde för en tredje bil osv. Det finns en rad Priusägare som skrivit till mig och sagt att de kör sina bilar på 0,5-0,55 l/mil. Förra miljöministern Lena Sommerstad hävdade i samband med en intervju för DN:s webb-TV att hon körde sin Prius på 0,45 l/mil. Ska jag ta hennes värde, mitt värde eller kanske ett snitt av brevskrivarnas värde? Och vilket värde ska jag ta då för Saab och Opel? Och för VW? Var och en förstår att Söderlinds sätt att bearbeta statistik inte är seriöst.

5. Enbart låtit en ägare till Toyota Prius uttala sig, som inte redovisar sin förbrukning.

Svar: Ja, vi kunde kanske ha tagit två ägare, Lena Sommerstad också. (Jag frågade henne faktiskt, men hon var bortrest). Den första ägaren kunde under min telefonintervju inte erinra sig den exakta förbrukningen. Men den var mycket låg jämfört med hennes förra bil, sade hon. Hon tankade så sällan att hennes bensinbolag ringde och undrade vad som hänt.

6. Medvetet endast redovisar koldioxidutsläpp för etanolbilar - körda på bensin.

Svar: Listan är exakt som den som redovisas i officiell statistik över E85-bilar, utsläppen och förbrukningen gäller bensin. Skälet är att etanolen inte är ett certifierat bränsle. Det finns helt enkelt inga siffror för etanol. Söderlind vill ändå att vi ska skriva in egna siffror. Vilkas? Gröna Bilisters PR-siffror? Sekabs? Lantmännens? Brasiliens? Världsbankens? FN:s? Alla visar skilda värden, beroende på vilka systemavgränsningar som görs och vilka råvaror som används. Du hänvisar som exempel till Naturvårdsverkets siffra. Du glömmer då vad verket skriver om denna siffra: "att den är ett antagande och inte uttrycker verkets officiella uppfattning".

7. Medvetet inte skrivit ett ord om att etanol kan bidra till en sänkning av koldioxidutsläppen.

Svar: Är det något vi gjort är att skrivit om etanolens klimateffekter, både positiva och negativa. Man kan inte ta upp det varje gång. Denna gång blev tabellen väldigt stor. Utrymmet för texten krympte. Men vi borde ha haft en asterix i tabellen att E85-siffrorna gällde för bensindrift, inte E85, att E85 inte är certifierat och därför saknar officiella data. Och en fotnot att priset för en liter etanol uttryckt i bensinekvivalenter var 11:75 kronor. Vi kunde ha upprepat att det saknas officiella utsläppsvärden för etanol och att vi därför inte kan kvanitifera klimatnyttan.


Det är lätt att se dessa brister i en efterkontroll. Men desto svårare att, som Söderlind gör, se dem som medvetna borttagningar för att misskreditera etanolen. Inte ens Hallelujaföreningen Gröna Bilister skulle försöka med det, och det säger inte så lite.

Med detta avslutar DN Motor denna debatt.

Lasse Swärd

Söderlind: TACK DN!
Alrik Söderlind - 2008-07-03 11:15

Etanoldebatten handlar om vad vi ska köra våra bilar på i dag, och i morgon. Vad är det bästa vi kan tanka vår bil med i dag?
Lasse Swärds senaste krönika är bra - även om hans rubrik har en osaklig överton. Varför hålla kvar det känslomässiga och osakliga spåret?
Läs Alriks öppna brev till DN Motor och Lasse Swärd.


Hej Lasse!

Etanol är ett explosivt debattämne. Och jag är helt säker på att du inte tror att "min debatt om etanol" rör sig om sju enskilda punkter i en DN-artikel - som du skriver.
Etanoldebatten handlar givetvis om vad vi ska köra våra bilar på i dag, och i morgon.
Vad är det bästa vi kan tanka vår bil med i dag?
Vilken energiform är bäst om fem-tio år?
Jag gillar din senaste krönika - även om rubriken har en överton som jag inte tror att du är stolt över. Varför hålla kvar det känslomässiga och osakliga spåret? "Sorry, auto motor & sport, ert haveriförsvar håller inte"
Jag håller givetvis med dig om att etanol finns i bra och dålig form och att det finns stora frågetecken kring alla energikällor. Dessutom har du givetvis rätt i din kritik mot USA:s majsetanol och Europas vinetanol.
Ska vi fortsätta att tanka etanol måste kraven höjas på en rad punkter. Men alla är barn i början.

Så till "haveriet" i sju punkter:
1+2: Jag skrev att DN medvetet inte redovisat att det är billigare att köra på etanol än bensin och att DN medvetet räknat ut driftkostnader som missgynnar etanolbilar.
Du skriver att det inte var medvetet. I så fall var det omedvetet.
I kronor och ören misskrediteras etanolbilar om man endast räknar upp etanolbilarnas förbrukning på grund av det lägre energiinnehållet.
Ska vi försöka komma nära sanningen vet vi att alla bilar drar mer än den officiella förbrukningssiffran. Verklighetspåslaget på bensin/diesel blir alltså större eftersom bränslet är dyrare.

3: Enbart låtit förespråkare för bensinbilar uttala sig.
Du håller med och skyller på att det var för trångt på sidan för att en förespråkare från Saab eller Volvo skulle få uttala sig. Vi vet alla att det man värderar som viktigast kommer med.

4: Medvetet inte skrivit att Toyota Prius drar väsentligt mycket mer bränsle i verkligheten.
Här skriver du att det inte var medvetet. I så fall var det omedvetet.
Att jag kommenterade detta beror endast på att du tidigare kritiserat Prius höga förbrukning. Nu hyllas den låga förbrukningen okritiskt.

5: Enbart låtit en förare av Prius komma till tals, som inte redovisar sin förbrukning.
Ärligt talat tycker jag att intervjun med en ägare till Prius, som inte kan redovisa förbrukning, är tämligen ointressant. Den långa spalten med intervjun hade nyttjats bättre med en kommentar från Saab eller Volvo.

6+7: Medvetet endast redovisar koldioxidutsläpp för etanolbilar - körda på bensin och inte skrivit att etanol kan bidra till en sänkning av koldioxidutsläppen.
Din lista var absolut rätt, baserad på officiella siffror. Men som du skriver borde de ha framgått att siffrorna gäller för bensindrift.

Till sist: Jag är pinsamt medveten om att även jag har skrivit artiklar som i efterhand inte framstått som helt genomtänkta. Att fela är mänskligt.
Men anledningen till att jag drog igång den här debatten om bevakning av etanol är enkel:
Etanol har fått utstå långt strängare granskning än dagens olja. Delvis tror jag att detta beror på att reportrar känslomässigt inte gillar etanol. En personligt känslomässig åsikt är farligt att ha när man ska rapportera om fenomen.
Den artikel som vi nu har diskuterat på längden och tvären var, och det vidhåller jag fortfarande, inte god konsumentjournalistik i syfte att vägleda läsarna om vilken miljöbil som är mest ekonomisk att äga eller mest miljövänlig.
Den var helt enkelt en artikel i raden som - omedvetet - ensidigt misskrediterade etanolbilar.

För övrigt tycker jag att mycket in den slentrianmässigga kritiken mot etanol är tveksam: argument som låter mycket slagkraftiga, men som långt ifrån är heltäckande sanningar.
Driver matpriser, orsakar svält - sockerpriserna har gått ner med 30 procent de senaste åren När det gäller majsetanol är det tveklöst så att matpriserna påverkas, men majsetanol har vi inte i Sverige. Svält beror främst på brist på pengar - arbete.
Usla arbetsförhållanden - visst det förekommer. Men är arbetsförhållandena inom etanolindustrin sämre än för annan industri i tredje världen?
Amazonas - etanolproduktionen är minimal i Amazonas. De stora problemen är träindustri och soyaodling.

Med detta, avslutar även jag gärna denna debatt.
För övrigt tror jag att vi två i stort har samma syn i sakfrågan.
"God" etanol är att föredra framför olja. Men det gäller inte för "ond etanol".
Dessutom kan inte etanol ersätta oljan. Bättre alternativ lär komma längre fram.
Det blir spännande.