Etanol.nu

Det går att hitta klimatomställningar utan att landsbygden hamnar i en rävsax. Sänkt fordonsskatt och bidrag till etanolkonvertering kan få bilarna att fortsätta rulla på landsbygden.

Det visar en utredning som presenteras på
torsdagen i Umeå.
Studien Köra bil på landet och rädda klimatet har gjorts av Fores, en grön och liberal tankesmedja.
- Vid varje bensinskattehöjning, som är nödvändiga för att nå klimatmålen, så har det varit mycket protester från folk på landsbygden som är beroende av bilen, men också från andra intressen som av olika anledningar vill stoppa klimatanpassningen. Glesbygden används nästan som en form av gisslan i den här debatten och vi har velat titta på hur man kan göra för att komma ur den här rävsaxen, säger Martin Ådahl, chef för Fores.
Genom att kartlägga bilberoendet och hur det påverkas av miljöskatter har man tagit fram olika modeller för hur landsbygden ska klara anpassningen.
Det förslag som studien mynnar ut i bygger på en sänkt fordonsskatt med 2 000 kronor per år och bil samt ett etanolkonverteringsbidrag med 10 000 kronor per bil.
Etanolen är ifrågasatt, men för tillfället det som kan göra glesbygden som ledande i klimatomställningen.
- Fördelen att etanolkonvertera gamla bilar är att få in dem i ett nytt system. Det finns gott om gamla bilar på landsbygden och risken är att de annars kommer att fortsätta användas med bensin och diesel, för att man inte har råd att köpa en ny bil. En annan risk är att de säljs vidare till länder med andra krav och fortsätter släppa ut koldioxid där, säger Martin Ådahl.

Kraftig ökning
En annan fördel är att en kraftig ökning av etanolbilar kommer att förbättra underlag för etanolförsäljning på landsbygden. I dag är det få bränslemackar som klarar sig utan bensin och diesel.
Enligt studien blir statens kostnader för etanolkonverteringen 280 miljoner kronor per år.
Kostnaden för sänkt fordonsskatt skulle bli 1,7 miljader kronor.
- Det mest uppseeendeväckande med studien är att det är så billigt.
- Vi trodde att en klimatomställning, som skulle gynna glesbygden, är möjligt, men lite krångligt och ganska dyrt. När man räknar igenom det blir det inte så dyrt i förhållande till vilka effekter man uppnår, säger Martin Ådahl.

Mera pressade
Han tror att vanliga människor välkomnar ett sätt där de inte själva måste betala för hela klimatomställningen själva.
- Hushållen på landsbygden är mycket mera pressade och bilkostnaderna tar en betydande del av hushållskassan. Nu får de kompensation för koldioxidhöjningarna, säger Martin Ådahl.
Studien presenteras på torsdagen i Umeå och kommer sedan att ligga som diskussionunderlag i de framtida diskussionerna om klimatomställning, inte minst kring regeringens klimatproposition.
- Vi hoppas den ska kunna bli en del av debatten. Den är så pass konkret och så noggrant genomräknat att man skulle kunna sätta det här i verklighet, säger Martin Ådahl.

TOM JUSLIN
2009-03-12