Skatterabatt på miljöbilar ingen vinst för klimatet
Regeringen föreslår i sin nyligen presenterade klimatproposition att miljöbilar ska slippa fordonsskatt. Det är ett dåligt förslag som bromsar miljöanpassningen av bilparken, skriver Mats-Ola Larsson, som är rådgivare om miljöanpassade fordon åt bland andra Göteborgs stad, Vägverket och Energimyndigheten.

I dag baseras fordonsskatten på utsläpp av koldioxid. Koldioxidutsläppet avspeglar bilarnas energiförbrukning oavsett om energin är fossil eller förnybar. En bil som drar 0,7 liter bensin per mil beskattas med 1 300 kr per år, medan en bil som drar 1,0 liter kostar 2 400 kr. Skattetrappan syftar till att pressa ned bränsleförbrukningen hos nya svensksålda fordon, som är törstigast i Europa.

Regeringen vill nu ändra denna skattemodell. Fordonsskatten för en bensinbil som exempelvis drar 1,0 liter ska enligt klimatpropositionen höjas till drygt 3 000 kr. Samtidigt slopas fordonsskatten för alla etanol- och gasbilar under fem år, oavsett förbrukning.

Tag då exempelvis en köpare som väljer mellan en bil med bensinmotor som drar 0,7 liter och en etanolmotor som drar 1,0 liter vid bensindrift. Den senare konsumerar 40 procent mer energi. Skatten blir med regeringens förslag 1 700 kronor för bensinbilen och 0 kr för etanolbilen. Vilket motorval stimulerar denna skattemodell?

Övertro på biodrivmedel
Redan i dag är mer än 30 procent av försäljningen miljöbilar. Om alla dessa skulle skattebefrias går vi miste om en av mycket få effektiva metoder för att minska bränsletörsten hos en stor del av de nya bilarna. Dessutom minskar skatteintäkterna.
Men vad är problemet? Etanolbilar är ju bättre för miljön. Om de körs på E85 spelar det väl ingen roll hur mycket de drar?

Problemet är övertron på biodrivmedel. Det är fullt möjligt för ett litet land som vårt, med någon enstaka procent av Europas bilpark, att bli fossiloberoende. Men i ett större perspektiv blir det näst intill ett nollsummespel. Om efterfrågan på biodrivmedel ökar kraftigt i vårt land så används sannolikt något mindre volymer någon annan stans.
Biodrivmedel är en nödvändig del av miljöomställningen. Men de räcker inte till allt.

Ambitiöst EU-mål
Mindre än tio procent av energianvändningen inom EU är förnybar och endast två procent av drivmedlen är förnybara. EU vill att 10 procent av transportenergin ska vara förnybar år 2020. Det är ett mycket ambitiöst mål, men knappast någon klimatlösning. Det kompenserar i bästa fall den befarade ökningen av klimatgaser från vägtrafiken under samma period.
Enligt den europeiska miljöbyrån EEA kan vi tillverka maximalt fem procent biodrivmedel inom EU fram till 2030 med miljömässigt hållbara metoder. Mycket måste alltså importeras. Ju mer bioråvara till transport, desto större konkurrens med pappersmassa, kraftvärme och mat.

Även om högre matpriser kan gynna jordbruk i utvecklingsländer, så är råvaran knapp. FN:s livsmedelsorgan FAO varnar för att västvärldens snabba ökning av biodrivmedel kan ge osund konkurrens med matproduktion i fattiga regioner. Många bedömare anser att 10 till 30 procent av världens fordonsbränslen, inte mer, kan tillverkas hållbart från biologiska råvaror. Så ju törstigare fordonsflotta, desto mindre nytta med biodrivmedel.

Även eldrivna fordon fossilberoende
Men eldrivna fordon då? De är väl fossil-oberoende?
Kanske slår de igenom kommersiellt inom något decennium, men även om så sker kommer de att drivas fossilt under lång tid.
Andelen förnybar el inom EU är runt 15 procent i dag och EEA förutspår i bästa fall en ökning till 25 procent år 2030 med kraftfull miljöpolitik.
Klimatvinsten med elbilar är främst att de konsumerar mindre energi.

Biodrivmedel och eldrift är viktiga pusselbitar, men bilar måste bli effektivare och resandet bli energisnålare. Här är några åtgärder som borde ingå i riksdagens kommande klimatstrategi.

" Subventionera inte bränsletörst bara för att bilen kan drivas med biodrivmedel. Låt koldioxidkomponenten i fordonsskatten vara lika oavsett drivmedel. Gynna i stället förnybara drivmedel via bränslebeskattning (så sker i dag), kvotplikt och stöd till exempelvis biogas i städer. Utred en miljödifferentierad försäljningsskatt. Driv på inom EU för att energideklarera även elbilar.

" Många motorstarka bilar säljs som förmånsbilar. Ändra förmånsbeskattningen så att den tar hänsyn till koldioxidutsläpp. Så görs bland annat i Storbritannien och där väljer förarna snålare modeller. Avskaffa också snarast subventionen som uppstår när arbetsgivaren betalar bränslet vid privat körning med förmånsbil. Varför ska den som råkar ha en generös arbetsgivare få köra privat till en skattekostnad, som är drygt hälften av vad bränslet kostar? Rörlig kostnad påverkar hur mycket bil man kör och hur törstig bil man väljer.

" Gör om reseavdragen. De utnyttjas i dag mest för bilresor. De skulle i stället kunna vara avståndsbaserade och lika för alla transportslag. Liknande system finns i Finland och Norge. Det skulle ge bättre miljöstyrning och rättvisare avdrag eftersom låginkomsttagare oftare reser kollektivt. Nivån på avdragen kan sättas så att staten inte förlorar mer skatteintäkter än i dag. Flest avdrag görs i storstadsregionerna och därför påverkar en sådan ändring inte främst glesbygden.

" Klimatanpassa infrastrukturplanerna. Kräv av trafikverken att deras investeringsplaner styr mot hållbart resande, och att investeringarna sammantaget ökar andelen energisnåla resor och transporter.

Mats-Ola Larsson,
biolog och konsult som arbetar med rådgivning om miljöanpassade transporter
Hjälteby, Tjörn

Trots allt är det uppfriskande att se att han inte höjer elbilen till skyarna utan konstaterar att elbilen i bland annat Tyskland, Spanien, Storbritannien, Danmark, Italien och Polen skulle drivas av kolkraftsel.

Som med de flesta alternativ så beror det väl på. I många länder finns det alternativ att köpa "vind-el". Det är ett val kunden gör, precis som man kan tanka bensin i en etanolbil. Eller fossil diesel i en dieselbil om man nu kommer igång med tillverkningen av syntetisk diesel.