Etanol.nu

Forum för föreningen etanol.nu
Aktuellt datum och tid: tor 24-03-28 12:43

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 5 inlägg ] 
Författare Meddelande
InläggPostat: fre 14-05-23 22:22 
Offline
Forumadministratör
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 06-12-23 09:31
Inlägg: 7134
Ort: Älvsjö
DN staockholm motor hade en intressant enkät igår till de 8 riksdagspartierna:

Citat:
Ja eller nej till förslaget om bonus-malus (premie eller straffskatt beroende på utsläpp av koldioxid) vid köp av ny bil?


M: Ja,om det kan införas på ett effektivt sätt. Frågan bereds i regeringskansliet. Trafiken står för en stor del av koldioxidutsläppen och detta är en fråga som regeringen tar på stort allvar.

Fp: Ja, vi är öppna för det. För att stimulera övergången till klimatneutrala bränslen och energieffektiva fordon styrmedel där varje transportslag successivt bär en allt större del av sina miljökostnader.

C: Ja, det är ett bra förslag, det bör införas snarast. Det är viktigt att främja omställningen till fordon med låga eller inga utsläpp. Det måste bli en reell skillnad mellan bilar med hög och låg miljöbelastning.

Kd: Kan se fördelar men vi avvaktar den pågående remissbehandlingen av utrednings förslaget om bonus-malus.

S: Ja. Vi vill att ett bonus-malus system införs under nästa mandatperiod. Maximal premie blir 40 000 kr.

Mp: Det vill vi införa omgående. Energiåtgång och bränsle ska styra. Den högsta bonusen bör minst motsvara dagens supermiljöbilspremie, ca 40 000 kr. Kraven ska skärpas successivt.

V: Ja. Det bör skyndsamt införas. Det är ett effektivt styrmedel för att få ned utsläppen från nya bilar. Vi har inte spitkatnivåer men anser att det ska vara ett tydligt incitament för rniljöbilar, särskild elbilar.

Sd: Nej! Det finns inga planer på att stödja ett sådant förslag. Det skulle straffa de som inte har råd att köpa en ny
och dyrare bil.



Ja eller nej till höjda bensin och dieselskatter?

M: Nej, vi ser i dagsläget att vi når de uppsatta miljömålen utan ytterligare höjningar.

Fp: Det är inte aktuellt. C02-skatten är ett viktigt styrmedel för minskade utsläpp, men eventuella
höjningar behöver vägas mot andra insatser, samt behovet av rörlighet för människor och varor.

C: Tack vare att oljepriset stigit har priset på bensin och diesel gått upp under de senaste åren. Vi ser därför inget behov höjda bensin- eller dieselskatter under kommande mandatperiod.

Kd: Nej, vi ser inte att det är aktuellt just nu. Skatter på drivmedel ska utformas på ett sådant sätt att de inte motverkar för boende och företagare på landsbygden.

S: Vi föreslår inga höjda bensin- och dieselskatter.

Mp: För att minska klimatutsläppen och oljeberoendet säger vi ja till det. Höjningen motsvarar ca 100 kr/månaden för en snitt bilist och går till att satsningar på bland annat järnväg och på kollektivtrafik.

V: Ja, bensinskatten behövs för att öka transporter som är bättre för klimat och miljö. I höstens budget i riksdagen föreslog vi en höjning som innebär att literpriset på bensin blir 20 öre högre per år.

Sd: Vi motsätter oss alla ansatser till att höja bensin och dieselskatten då detta slår orättvist hårt framförallt på barnfamiljer och de som bor i glesbygd och behöver bilen för att ta sig till jobbet.


Ja eller nej till mer pengar till supermiljöbilsfonden?

M: Det får prövas inom arbetet med övriga regler. Det viktiga är målet om minskade utsläpp, sedan får teknikerna prövas och jämföras utifrån resultat och effektivitet.

Fp: Superpremien omfattar 200 miljoner kronor över tre år, och gäller till och med i år. Fortsatta styrmedel behövs för fler klimatvänliga personbilar. Utformningen återkommer vi till.

C: Ja, som en övergängslösning tills ett bonus-malussystem år infört, behövs det på minst dagens nivå för att stimulera nya bilar med låga eller inga utsläpp.

Kd: Ja, det är lampligt att förlänga supermiljobilspremien, med befintliga belopp och avgränsningar, när regelverket löper ut vid årsskiftet.

S: Vi vill istället ha bonus-malus där de energieffektivaste nya bilarna får en bonus och de
mest bränsletörstiga får en avgift. Det påverkar hela bilmarknaden. Superpremien påverkar bara ett par promille.

Mp: Miljöpartiet vill ersätta den med bonus-malussom bättre kan skynda på omställningen av den svenska bilparken. Till skillnad från supermiljöpremien är vårt bonus-malus-förslag
självfinansierat.

V: Nej. Det ger inga miljöeffekter. I stället vill vi införa en bonus-malus modell.

Sd: Nej. Vi vill vänta på att tekniken blir mogen och kan stå på egna ben och därför snarare lägga pengarna på forskning och utveckling.



Ja eller nej till nya miljöbilsregler?

M: Ja, det är regler som kräver ständig översyn och omprövning för att möta bland annat
teknologiska framsteg. Samtidigt är det viktigt att på EU-nivå skärpa kraven för att driva fram
teknikutveckling.

Fp: Vi har inte några förslag på ändrade/nya miljöbilsregler. Generellt är det rimligt att
miljöbilsreglerna kontinuerligt ses över och vid behov skärps så att de bästa teknikerna hela
tiden gynnas.

C: Ja, miljöbilsreglerna skärptes 2013, och bör ständigt utvecklas. inte minst är det viktigt med utsläppskrav även för tunga lastbilar i framtiden.

Kd: Ja, de bör skärpas vart tredje år, så att andelen nya bilar som omfattas av fordonsskat- tebefrielsen blir ungefär konstant. Vilka krav som ska gälla från 2016 bör ses över under 2014.

S: Vi vill införa bonus-malus. Regeringen har ett mål om fossiloberoende fordonsflotta. men med 95 procents fossilandel av nybilsförsäljningen är det tydligt att man har misslyckats.

Mp: Alliansen har krånglat till reglerna och skapat ett svåröverblickbart system. Vi vill ha en tydlig skala som anger energiåtgång från A till E. Detta system finns redan för vitvaror.

V: Den nya definitionen är ett steg i rätt riktning men vi anser inte att CO2-utsläppen ska vara kopplade till tjänstevikten. Vi vill ha en platt gräns som gradvis sänks för att få fram
fler energisnåla bilar.

SD: Ja. Systemet måste bli mer genomtänkt och bör inte premiera drivmedel som skapar mer miljöproblem än vad de löser, som
exempelvis etanol.


Ja eller nej till skärpta regler för förmånsbilar?

M: Nej, inte i dagsläget då förmånsvärdet motsvarar marknadsvärdet, vräker ar rimligt.

Fp: Vi har inte något sådant förslag, men överväger allmänt olika styrmedel för mindre utsläpp från fordonstrafiken.

C: Ja. Dagens regler för formånsbilar är gamla och behöver utvecklas.

Kd: Ja, reglerna för formånsbilar bör successivt skarpas.

S: Vi (har) inga planer på att ändra systemet för förmånsbilar. Det är viktigt att systemet främjar både säkra, energieffektiva bilar och aven användning av alternativa drivmedel.

Mp: Vi vill se ett nytt system i linje med vad klimatberedningen presenterade. Systemet innebär att beskattningen av förmånsbilar utgår från bilens koldioxidutsläpp och att kraven skärps successivt.

V: Ja. Vi vill andra förmånssystemet så det har en tydligare koppling till miljö- och klimatpåverkan. Det ska vara koldioxidbaserat sa att bilarnas koldioxidutsläpp är kopplat till förmansvärdet.

Sd: Alla förmånsbilar bör beskattas lika.


Ja eller nej till att elbilar och laddhybrider får köra i bussfiler och slipper trängselskatt och får parkera fritt?

M: Bussfilerna är till för kollektivtrafiken och trängselskatten är främst ett styrmedelför att minska trängsel. Det finns inga sådana förslag för narvarande.
Fp: Ja flera av förslagen är bra verktyg som med fördel kan anvandas på kommunal nivå for att gynna bilar med låga utsläpp. Vad gäller trängselskatten har folkpartiet inte något sådant förslag i nuläget.

C: Ja till att slippa trängselskatt. Nej till bussfiler, det kan göra att kollektivtrafiken blir lidande. Det är viktigt att stimulera försäljningen av fordon som har låg miljöbelastning.

Kd: Ja och nej. Trängselskatt bör alla fordon betala som bidrar till trangsel. Regler för bussfiler och parkering bör avgöras
lokalt.

S: Nej, Det finns bättre sätt att främja elbilar och laddhybrider. Det år viktigt att titta
på vilka åtgärder som varit bra och dåliga i Norge som är en stark elbilsmarknad.

Mp: Nej. Även elbilar och laddhybrider tar stor plats i städer och bidrar till trängsel. Försök i Norge att tillåta elbilar ikollektivkörfält har lett till att bussarna inte kommer fram.

V: Ja, det kan vara motiverat men bör beslutas på lokal och regional nivå.

Sd: Inte tagit ställning i frågan.


Ja eller nej till särskild nationell infrastruktursatsning på laddplatser?

M: Nej, det finns inga sådana förslag för närvarande. Det är främst en fråga för marknaden. Energimyndigheten jobbar med en rad projekt där man stöder byggandet av laddplatser på olika håll.

Fp: Ja, en sådan satsning bör övervägas. För att klara prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta och långsiktiga klimatmål kommer andelen fordon med eldrift behöva öka markant.

C: Ja.

Kd: Ja, åtminstone krävs nationella och även EU-gemensamma insatser för standardisering av
ladd-infrastrukturen.

S: Offentlig upphandling av elfordon i kombination med utbygg(d)laddinfrastruktur vara mycket betydelsefull för elfordonens genombrott.

Mp: Ja, Miljöpartiet vill sätta upp 10 000 laddstolpar för elbilar runt om i landet. I den kommande vårbudgeten satsar vi 200 miljoner under fyra år på en utbyggnad.

V: Ja. Sverige tappar kraftigt i satsning på elbilar jämfört med tex Norge. Vi satsar 200 miljoner kr per år under perioden 2014-2016 för utbyggnad av laddplatser för elbilar och tankställen för biogas.

Sd: Nej, det finns mer angelägna satsningar att göra. Elbilar kommer säkert att dominera
i framtiden, men något genombrott blir det inte i Sverige pågrund av klimatet då körsträckan blir mycket kort vintertid.



Ja eller nej till fortsatt uppluckring av pumplagen?

M: Ja. Det är viktigt med goda villkor för landsbygden och därför behövs bensin mackarna också där. Det är orimligt att enskilda näringsidkare ska göra investeringarsom inte betalar för sig.

Fp: Ja. Folkpartiet var emot pumplagen när den infördes. Den riskerar slå ut mackar, särskilt i glesbygd.

C: Det var ett mycket viktigt steg i att underlätta för små mackar, inte minst på landsbygden, att göra avsteget, Vi ser dock inga behov av ytterligare lättnader i dagsläget.

Kd: Ja. Pumplagen var ett feltänk som från början brast i teknikneutralitet. Nu står vi i ett läge då det finns förnybara lösningar på väg som kan använda konventionella drivmedelspumpar.

S: Nej ingen ytterligare uppluckring. Gas och E85 har en roll även i framtiden. Tyvärr har den borgerliga regeringen helt misslyckats med sitt mål om en fossiloberoende fordonsflotta.

Mp: Nej. Om vi ska klara av att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 måste det bli lättare att tanka förnybart. För att underlätta för mackarna att erbjuda biogas föreslår vi ett stöd på 50 milj per år.

V: Nej. Regeringens senaste förslag innebär att det blir fler mackar som inte är skyldiga att ha förnybara drivmedel. Vi anser att det är att backa in i framtiden.

Sd: Ja. Pumplagen ska helst bort helst bort helt och hållet. Som parti anser vi att det är ett problem att mack efter mack tvingas lägga ner och då oftast de som är lokaliserade på landsbygden.


Ja eller nej till skrotpremierför att få bort bilar utan katalytisk avgasrening?

M: Nej, det finns för närvarande inga sådana förslag men genom till exempel differentierad fordonsskatt skyndar vi på omställningen av vår fordonsflotta.

Fp: Vi har inte något sådant förslag i dag. Det är inte säkert att skrotpremier är det mest kostnadseffektiva sättet att fasa ut gamla bilar.

C: Nej för personbilar. För att få bort de mest skadliga lastbilarna vill Centerpartiet titta på möjligheterna att införa en skrotnings- premie på lastbilar som tillhor Euro klass 1 och 2

Kd: Det är nödvändigt att skrotningen är kostnadsfri för bilägaren och systemet med producentansvar är mer angeläget att utveckla än att införa ny premie.

S: I dagsläget föreslår vi inte någon skrotningspremie. Erfarenheterna från de länder som haft skrotningspremier är blandade.

Mp: Nej,men däremot föreslår vi en konverteringspremie för byte från bensin till etanol, biogas eller hybriddrift.

V: Vi har inte lagt något sådant förslag i vårt senaste budgetförslag. Om en sådan premie skulle visa sig vara motiverad är vi beredd att återinföra den.

Kd: Ja. Men en generell sådan. Skrotningspremie är ett bra verktyg, dels för att förnya Sveriges bilpark, dels för att bilar inte ska överges
i naturen.


Ja eller nej till fortsatt nedsättning av förmånsvärdet för miljöklassade tjänstebilar efter 2016?

M: Det är för tidigt att ta ställning till. Det får prövas under nästa år.

Fp: Ja, om det även fortsättningsvis bedöms vara ett effektivt styrmedel vill vi att ned sättningen ska fortsätta gälla.

C: Ja. Inga exakta nivåer bestämda,men även bland tjänstebilar bör de fordon som ha den bästa miljöprestandan fortsatt främjas

Kd: Ja, en nedsättning bör finnas kvar, men exakt hur skärpta miljökrav för en sådan ska se ut, återstår att analysera.

S: Vi vill se ett fortsatt nedsatt förmånsvärde för miljöbilar.

Mp: Dagens systemet är alltför förmånligt och saknar klimatfaktor. Vi vill koppla förmånsvärdet till bilens CO2-utsläpp. Det ska bli mindre förmånligt med en bränsletörstig bil.

V: Ja idag är förmånsbeskattningen knuten till teknik, inte till koldioxidutsläpp. Vi vill att förmånsskattesystemet helt ska baseras på bilarnas faktiska utsläpp.

Sd: Nej.


Vilka konkreta åtgärder vill ni sätta in för att få fart på inhemsk produktionav biodrivmedel?

M: Med Alliansregeringen har vi lagt förslag om kvotplikt för biodrivmedel. som ska öka låginblandningenav förnybart i bensin och diesel.

Fp: Folkpartiet stödjer regeringens satsning om 150 miljoner kronor till pilotanläggningar för biodrivmedel. I övrigtser vi potential för mer biogasproduktion, där avfall, gödsel och restprodukter används.

C: Fortsatt ökad låginblandning av förnybart i bensin och diesel. Fortsatt skattebefrielse av förnybara drivmedel och stöd till produktion av avancerade förnybara drivmedel.

Kd: Mer långsiktiga och förutsägbara styrmedel är viktigare än stöd och bidrag. Kraven på
förnybart i kvotpliktsystemet behöver skruvas upp, för att öka efterfrågan på mer avancerade biodrivmedel.

S: Fortsatt skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel. Nedsatt förmånsvärde, främja användningen av biodrivmedeläveni lastbilar och bussar.

Mp: Prisgaranti för förnybara bränslen för att försäkra producenterna mot fallande priser på fossila drivmedel. Metanreduceringsstöd till mindre gårdar, pumpstöd på 50 milj kr årligen för gasmackar.

V: En miljard per år i ett klimatprogram, premie på 20 000 kr till bilar som konverteras till biogas eller el, 7000 kr för etanol. Mer stöd till gödselbaserad biogas, ökad kvotinblandning av etanol till 10 %.

Sd: Det finns inga rationella skäl att skattepengar får bekosta en verksamhet som inte kan stå på egna ben. Dessutom finns starka moraliska betänkligheter att använda livsmedelsgrödor till bränsle.


Rangordna de tre viktigaste åtgärderna för att klara målet om fossiloberoende fordonsflotta år 2030.

M: Det kräver en rad insatser, där en ökad andel förnybara drivmedel är en. Utredningen "Fossilfrihet på väg" innehåller en mängd förslag som vi efter remisstiden (löper ut i maj) kommer ta ställning till.

Fp: 1) Säkra tillgången på billig, CO2-fri el. 2) Ekonomiska styrmedel med målet att varje transportslag gradvis bär en allt större del av sina miljökostnader. 3) Riktade åtgarder, t ex sats-
ningar på laddstolpar.

C: 1) Ställ om till bättre fordon. Bonus-malus för personbilar, premie till miljölastbilar. 2) Främja nya bränslen. Skattebefrielse för förnybart, kvotplikt, stöd. 3) Bygg infrastruktur. exempelvis för elbilar.

Kd: Ökad forskning och teknik-utveckling för elektrifiering. Långsiktigt förutsägbara spelregler för produktion av biodrivmedel från skogsråvara. Gradvis ökad andel förnybart i drivmedelsdistributionen.

S: Bonus-malus system för nya bilar, skattebefrielse för höginblandade biodrivmedel, utbyggd Laddinfrastruktur.

Mp: 1) Satsningar på järnväg och kollektivtrafik prioriteras. 2) Minska biltrafiken i städerna. 3) Öka energieffektivise- ringen och stimulera för- nybara drivmedel genom bonus-malus och prisga- ranti på biobränslen.

V: 1) Styr över till hållbara trafikslag 2).Skatter och avgifter på det som belastar miljö och klimat. 3) Samhällsplaneringsom ger ökad þ kollektivtrafik, cykling och transporter med hållbara drivmedel.

Sd: Orimligt mål att genomföra under de 16 år som återstår. På kort sikt är det smartare att satsa på mer bränslesnåla diesel- och gasfordon och att satsa mer resurser på forskning på exempelvis batteriteknik.

_________________
Komplettera gärna data om dit piggybacksystem här: http://www.editgrid.com/user/aryan/E85_piggyback_system och här viewtopic.php?f=10&t=6352


Dela på FacebookDela på TwitterDela på TuentiDela på SonicoDela på FriendFeedDela på OrkutDela på DiggDela på MySpaceDela på DeliciousDela på TechnoratiDela på TumblrDela på Google+
Upp
 Profil  
 
InläggPostat: mån 14-05-26 20:20 
Offline
Forummoderator

Blev medlem: ons 06-12-20 08:22
Inlägg: 3241
Ort: Hässleholm
Det gläder mig att E85/etanol inte är helt bortglömt/förkastat bland partierna.

_________________
Svara på enkäter och tjäna poäng som kan växlas till rabattkuponger: https://www.ipsosisay.com/sv-se/referra ... 0238038d7c


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: tis 14-05-27 11:22 
Offline
Forumadministratör
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 06-12-23 09:31
Inlägg: 7134
Ort: Älvsjö
Ja, med undantag för SD då…

Uppluckring av pumplagen delar blocken. Alliansen är för och de rödgröna emot.
Kd kommer med ett mkt konstigt/felaktigt argumet för uppluckring av pumplagen:
Citat:
Pumplagen var ett feltänk som från början brast i teknikneutralitet. Nu står vi i ett läge då det finns förnybara lösningar på väg som kan använda konventionella drivmedelspumpar.


Hur menar Kd att pumplagen inte är teknikneutral? Lagen är neutral, den föreskriver inte vilket alternativbränsle som ska säljas. Priserna på gaspumper är högre än t ex etanolpumpar, marknaden är alltså inte teknikneutral…
Och om det finns alternativa förnybara bränslen som funkar i konventionella drivmedelspumpar, då är det väll bara att erbjuda det för att uppfylla pumplagens krav…

_________________
Komplettera gärna data om dit piggybacksystem här: http://www.editgrid.com/user/aryan/E85_piggyback_system och här viewtopic.php?f=10&t=6352


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: tis 14-05-27 11:30 
Offline

Blev medlem: ons 06-12-20 11:04
Inlägg: 1983
Ort: 08- och Småland
Jag försökte hitta artikeln på DN's webbsida men fick ingen framgång. Var detta en "vinklad" undersökning inför EU-valet eller var det mera riksdagspolitik i Sverige? Alltså inför kommande riksdagsval.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: tis 14-05-27 11:36 
Offline
Forumadministratör
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 06-12-23 09:31
Inlägg: 7134
Ort: Älvsjö
Jag kunde inte heller hitta den på nätet, därför skannade jag in den och OCR:ade texten. Den var nog publicerad inför EU valet.

_________________
Komplettera gärna data om dit piggybacksystem här: http://www.editgrid.com/user/aryan/E85_piggyback_system och här viewtopic.php?f=10&t=6352


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 5 inlägg ] 

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 5 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
POWERED_BY
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2011