Etanol.nu

tanken med insprutning va att kunna ha högre kompression än annars, (om det skulle kunna höja verkningsgraden?)

ytterligare en tanke..
Funkar det inte lika bra att förgasa biomassan utan syretillförsen som att göra gengas? med värmen från avgaserna t.ex. Då skulle väl verkningsgraden på omvandlingen från biomassa, ved eller halm, till gas blir bättre?
Skulle inte den gasen funka lika bra i motorn? Är det inte ungefär samma gas?

Nått sånt http://www.bestenergies.com/companies/b ... lysis.html
om du sedan använder träkol för att förbättra jorden så har du dessutom byggt en effektiv kolsänka.

/Aryan

_________________
Komplettera gärna data om dit piggybacksystem här: http://www.editgrid.com/user/aryan/E85_piggyback_system och här viewtopic.php?f=10&t=6352

När en motor arbetar enligt ottoprocessen så vinner man inte mycket på att öka kompressionsförhållandet mer än till kanske 12:1, och det oavsett bränsle. Det finns ett matematiskt uttryck, någon slags exponential- eller logaritmfunktion, för verkningsgraden som funktion av kompressionsförhållandet. Och det går mot en asymptot så att om kompressionsförhållandet redan är uppemot 10:1 gör en ytterligare höjning inte mycket nytta. Det leder bara till högre tryck och större krafter som alla motordelar måste motstå, samt till högre NOx-utsläpp.


Nej, om man förgasar biomassa utan lufttillträde så är det bara flyktiga ämnen (tjäror och sådant) som torrdestilleras bort, vid högre temperatur kommmer också en del kolväten att slås sönder till väte + kol i fast form. Det är alltså en ganska liten del av biomassans hela värmevärde som man kan dra nytta av på det sättet, och dessutom är torrdestillationsprocessen endoterm så man måste tillföra värme utifrån.
I en gasgenerator för gengas sker både en sådan torrdestillation och en pyrolys, där den senare står för den egentliga gasbildningen. I pyrolyszonen crackas dessutom de sega och otrevliga tjärorna till kortare molekyler som inte riskerar att kleta igen filter och limma ihop motordelar.

_________________
Att mäta är att veta

Ok.. nu är det några saker här jag inte har kopplat.. Vad är defintionen på en ottoprocess?
En dieselmotor har ju högre verkningsgrad än en bensinmotor. Detta beror väl främst på att dieselmotorn har högre kompressionsförhållande och dessutom kör med öppet spjäll, vilket också ger högre kompression?

Om gengas eller förgasning.. Menar man gengas när man pratar om förgasning?
När man läser om hur syntetisk diesel ska tillverkas av biomassa så börjar man med att "förgasa" biomassan så att koloxid och vätgas bildas.. samma som gengas alltså. Tillsätter man alltså syre vid förgasning? Jag trodde att det va syrefritt?
Sen får jag inte ihop ekvationen riktigt..
Om vi använder oss av nån slags biomassa.. så är det ju främst cellulosa som kommer att sönderdelas på nåt sätt.. cellulosa är långa kedjor av sockermolekyler, C6H12O6.
C6 och O6 blir 6CO, H12 blir 6H2.. MEN.. om ny syre ska sättas tilll så stämmer ju inte detta längre. Bildas det CO2 också? eller H2O? isåfall går man ju miste om lite energi.. hur mycket?

Definitionen på en ottoprocess är att förbränningen sker vid konstant volym, dvs att hela förbränningen sker så snabbt i närheten av övre dödpunkt att kolven inte har hunnit röra sig särskilt långt innan förbränningen är klar, och att trycket i förbränningsrummet ökar medan förbränningen pågår.

Definitionen på en dieselprocess är att förbränningen sker vid konstant tryck, genom att bränslet sprutas in gradvis medan kolven rör sig nedåt i början av förbränningstakten.

När man pratar om förgasning i biodieselsammanhang så är det inte gengas utan s k syntesgas man utgår ifrån. Det är i princip samma sak som gengas förutom att man tillför ren syrgas i stället för luft till gasgeneratorn.
Anledningen till att man tillför syre är att få igång en exoterm process (förbränning) som kan avge den värme som behövs för att hålla de endoterma sönderdelningsprocesserna igång.
http://www.gengas.nu/teori.shtml
http://www.fischer-tropsch.org/

_________________
Att mäta är att veta

Men enda anledningen är alltså att få värme?? En del av biomassa måste ju förbrännas då till koldioxid och vatten? så att man får även detta i gasen, och därmed försvinner en del av råvaran..
Om syftet med syre/luft bara är att få värme, varför inte värma biomassan syrefritt med spillvärme (från avgaserna om det är en motor man kör på gasen)?

Förbränningen till koldioxid och vatten sker ju i förbränningszonen i gasgeneratorns härd, längre ner i reduktionszonen sker sedan en reduktion till koloxid och fritt väte.

Avgaserna ger inte tillräckligt hög temperatur, man måste ju upp till 1200 °C i härden för att vara säker på att få tjärfri gas. Däremot lönar det sig att använda avgasvärmen för att torka bränslet och förvärma primärluften. Det lönar sig också att isolera härden för att minimera värmeförlusterna därifrån. Värme från den heta gengasen kan man naturligtvis också använda för sådana ändamål. Det är viktigt att få till den första kylningen av gasen så fort som möjligt sedan den har lämnat härden, för att undvika att CO faller sönder till C + CO2. Det mesta av det sot man hittar i cyklonrenaren på en gengasbil härstammar nog från sådant CO-sönderfall.

_________________
Att mäta är att veta

Ok, då fattar jag lite mer.. men om man värmde till 1200 grader skulle man alltså kunna få gengas utan att tillsätta luft? Jag har hört att halm har lägre "smälttemperatur" än ved, då kanske halm kräver en lägre temperatur?

Men om vi utgår från en glukosmolekyl som ska "förgasas" på något sätt.. C6H12O6, så kan man få 6 CO och 6H2 av det.
Om syre/luft tillsätts processens så innebär väl det ändå att det kommer att bildas något mer också?
Om man förgasade biomassan totalt utan luft, skulle man få ut mer gas ur biomassan då än i ett gengasaggregat?
Hur stor del av biomassans energi är kvar i gasen om man gör gengas?
Om en del av uppvärmingen skedde med hjälp av spillvärme från avgaserna, skulle syrebehovet minska då och verkningsgraden biomassa-gengas öka?

Problemet är väl att utan lufttillträde så får man inte igång någon process som ger fullständig förgasning, utan kolet blir kvar oförändrat.

_________________
Att mäta är att veta

Det tycker jag låter lite underligt... vad skulle man få för gaser då? C6H12O6 blir ju 6 CO och 6H2 utan extra syre..
men men.. en liten fundering apropå insprutning..
Tänk dig att man tar stor dieselmotor av nåt slag, kanske en tvåtaktsdiesel.
På/i topplocket ovanför varje enskild cylinder sitter en liten cylinder och kolv. I denna sugs ren gengas in, i motorns cylinder sugs ren luft in. Sedan pressas den lilla kolven ner (som har mycket högt kompressionsförhållande) Längst ner sitter nåt slags munstycke och ventil, en styrd ventil eller en ventil som öppnar på tryck. Syftet är alltså att kunna pressa in gengas under högt tryck. Den lilla kolven ska alltså göra en kolvrörelse per "insprutning". Då skulle tiden som gengas sätts under tryck var väldigt kort.. Skulle detta kunna funka utan att CO sönderfaller? Och även om det sönderfaller till viss del.. så är det ju så nära cylindern att det kanske skulle funka att spruta in rena kolatomer? Har hört att man kan få en motor att gå på träpulver.. då borde väl rent kol också funka..
Vad tror du?

Tänk på att den där "extracylindern" inte precis blir så liten, eftersom blandningsförhållandet mellan gengas och luft är omkring 1:1 . Så det innebär alltså att "insprutningspumpen" blir lika stor och tung som en motor med halva huvudmotorns cylindervolym - den måste ju också klara lika höga tryck som huvudmotorns förbränningstryck.
Både utrymme, vikt, kostnader och framför allt energiåtgång för att komprimera gengasen gör att man nog måste stryka den idén.

När det gäller gengas så har det en tendens att vara de enklaste lösningarna som blir praktiskt användbara, även om man teoretiskt sett skulle kunna förbättra verkningsgraden en aning genom att krångla till anläggningen. De bränslen som kommer i fråga för en gengasanläggning är ju ändå så lågvärdiga och billiga att det är bättre att slösa med dem än att slösa på dyrt material och dyr arbetskraft vid utveckling och tillverkning av anläggningen.

_________________
Att mäta är att veta

ok.
Men vad skulle man kunna komma upp i för verkningsgrad då på motorn? Och vad kan man räkna med på hela vägen från biomassa till el?
Hur mycket luftöverskott kan man ha i en gengasmotor utan att det ställer till problem?

Jag återkommer när jag har letat på en del dokumentation som jag vet att jag har liggande någonstans...
I början av 90-talet forskade dåvarande Statens Maskinprovningar en del kring småskalig kraftvärme baserad på gengasteknik, och i en rapport därifrån finns ett sankeydiagram som visar vart olika förluster tog vägen i deras försöksanläggning.

När det gäller att köra en gengasmotor på stort luftöverskott, så hittade jag en gång för länge sedan en indisk forskningsrapport på nätet, där man bland annat hade testat detta. Man kom fram till att det gick att köra motorn på lambda upp till mellan 2 och 2,5, men att maximal verkningsgrad fås vid ganska obetydligt luftöverskott. Däremot kan det mycket väl tänkas vara mer lönsamt att reglera ner effekten genom att magra ut blandningen än genom att dra ner på ett vanligt gasspjäll. Men i praktiken lönar det sig inte mycket att spara på gengas eftersom gasgeneratorn ändå brukar gå bäst vid full belastning.

Att köra motorn med stort luftöverskott är i vilket fall som helst förkastligt om man vill hålla ner anläggningens utsläpp av kväveoxider, i all synnerhet om man dessutom använder en vanlig trevägskatalysator.

_________________
Att mäta är att veta

Ok, tackar för all hjälp i frågan hittills!
Jag hade en lite tanke om kväveoxiderna.. att få användning av dom, så därför vill jag ha mycket av den varan.. kväve kan vara nåt positivt också, om man använder det som gödsel, därför tänkte jag leda ner avgaserna i vatten, kväveoxiderna bildar då salpetersyra.
Blandar man sapltersyra med aska ( som kommer från gengasråvaran) så ska man kunna få ut nån form av salpeter där.. det är mycket calcium i aska.. så kalksalpeter borde man kanske kunna få? och kalium och natrium finns väl också.. kanske nåt mer som salptersyran kan förensa sig med..
Som det är nu går det åt energi för att framställa gödsel, här skulle man kunna få kvävegödsel som biprodukt, samtidigt som man hindrar kväveoxiderna från att komma ut i luften.