Kass och kass, vad gäller miljön är oförbrända kolväten av en bensinbil 10 ggr värre, dessutom är "vi" mkt bättre på att använda motorvärmare.

/Aryan

Acetaldehyde, sometimes known as ethanal, is an organic chemical compound with the formula CH3CHO or MeCHO. It is a flammable liquid with a fruity smell. Acetaldehyde occurs naturally in ripe fruit, coffee, and fresh bread, and is produced by plants as part of their normal metabolism. It is popularly known as the chemical that causes hangovers.[1]

Acetaldehyde is toxic when applied externally for prolonged periods, an irritant, and a probable carcinogen.[13] In addition, acetaldehyde is damaging to DNA [14] and causes abnormal muscle development as it binds to proteins [15]

Acetaldehyde forms a stable acetal upon reaction with ethanol under conditions that favor dehydration. The product, CH3CH(OCH2CH3)2, is in fact called "acetal,"[10] although acetal is used more widely to describe other compounds with the formula RCH(OR')2.

Abstract
Although millions of individuals are exposed to emissions from articles inside cars, relatively little has been published about possible adverse health effects and about exposure levels that can be considered safe or “acceptable”. Xylene, formaldehyde and acetaldehyde represent typical examples of relevant volatile organic substances (VOC) released from articles inside cars. Recently, a concept for derivation of maximum exposure levels for volatile organic substances in cars has been published. In the present study we applied this concept to derive maximum exposure levels for xylene, formaldehyde and acetaldehyde and compared the resulting concentrations to exposure levels usually found inside of cars. We derived Short Term Exposure Levels Inside Automotive Vehicles (STELIA) of 29, 0.125 and 15.3 mg/m3 for xylene, formaldehyde and acetaldehyde, respectively. These STELIAs should not be exceeded during short-term exposures, for instance when starting a car that had been heated up during parking in the sun. Exposure Levels Inside Automotive Vehicles (ELIA, chronic) for chronic exposure to non-genotoxic substances were 8.8, 0.125 and 0.635 mg/m3 for systemic as well as 17.6, 0.125 and 1.7 mg/m3 for local exposure to xylene, formaldehyde and acetaldehyde, respectively. Although, it is known that exposure limits for carcinogenic substances should be treated with caution, encouraged by the well documented threshold mechanisms we nevertheless derived ELIAs for Carcinogenic and Mutagenic Substances (ELIA, cm) resulting in 0.125 and 0.635 mg/m3 for formaldehyde and acetaldehyde. If these ELIAs are matched against average concentrations of xylene, formaldehyde and acetaldehyde found in cars at 23 °C (1.22, 0.048 and 0.042 mg/m3), there is no reason for concern. With respect to STELIAs and extrapolated concentrations at 65 °C (14.7, 1.47 and 1.68 mg/m3, for xylene, formaldehyde and acetaldehyde, respectively), however, a reduction of the concentration of formaldehyde may be necessary.

NEDC cykeln är 20 min lång med varierande hastighet. I en såpass lång testcykel borde väl motorn blivit tillräckligt varm för att det skall jämna ut sig?

Enligt wikipedia:

"Acetaldehyde is toxic when applied externally for prolonged periods, an irritant, and a probable carcinogen.[13] In addition, acetaldehyde is damaging to DNA [14] and causes abnormal muscle development as it binds to proteins [15]"

Den komponenten hoppas jag man kan hålla nere vid etanoldrift. Annars är det väl rätt rena avgaser skulle jag säga.

Etanolmolekylen relativt ogiftig
Etanolmolekylen är liten, oladdad, vattenlöslig och också något fettlöslig. Detta gör att den kan fördela sig i alla delar av kroppens vävnader och celler. Jämfört med många andra ämnen är etanol relativt ogiftig. Etanolens nedbrytningsprodukt acetaldehyd däremot är liksom alla aldehyder mycket toxisk. De vävnader som kan förbränna etanol till acetaldehyd är därför mer utsatta för skaderisk. Cirka 80% av etanolens förbränning sker i levern. Mindre mängd etanol kan förbrännas i magsäcken (hos män), bukspottkörteln, hjärtmuskeln, hjärnan och vissa vita blodkroppar.

Acetaldehyd giftigaste nedbrytningsprodukten
Acetaldehyd är betydligt giftigare än etanolen själv. Kroppens ämnesomsättning styrs av ett stort antal enzymer (katalysatorer). Dessa enzymer har ett s.k. aktivt centrum som bestämmer om enzymet är på- eller avslaget. Acetaldehyd kan binda sig till vissa ämnen i dessa aktiva centra och rubba enzymets funktion. Acetaldehyd kan också binda sig till cellens rörelseapparat (mikrotubuli) med störd cellfunktion som följd.

Förbränningen bildar skadliga fria radikaler
Vid förbränningen av etanol och acetaldehyd kan det bildas fria syreradikaler. Dessa kan bekämpas av olika antioxidanter. När antioxidanternas kapacitet överskrids kommer de fria radikalerna att skada olika delar av cellen som cellmembranernas fleromättade fettsyror och kromosomernas DNA och på så sätt orsaka skador. Enligt Charles Lieber är alkoholbetingad brist på antioxidanten glutation (GSH) särskilt viktig vid uppkomst av alkoholbetingade leverskador. Det ovannämnda ämnet SAM fungerar skyddande genom att just öka mängden av glutation i levercellerna.

Näringsbrister bidrar till alkoholskador
Länge ansågs alkoholskador uppkomma indirekt till följd av näringsbrister. Idag tror man att huvuddelen av alkoholskadorna direkt eller indirekt orsakas av etanolens och acetaldehydens egen giftighet.

Enligt wikipedia:

"Acetaldehyde is toxic when applied externally for prolonged periods, an irritant, and a probable carcinogen.[13] In addition, acetaldehyde is damaging to DNA [14] and causes abnormal muscle development as it binds to proteins [15]"

Den komponenten hoppas jag man kan hålla nere vid etanoldrift. Annars är det väl rätt rena avgaser skulle jag säga.