Etanol.nu

Det blir MTR som får köra tunnelbanan

Upphandlingsstriden mellan Veolia och SL , Storstockholms lokaltrafik är avgjord. Det blir Hongkongbaserade transportföretaget MTR och inte Veolia som får köra Stockholms tunnelbana de kommande åtta år.

Regeringsrätten har beslutat att inte pröva Veolias överklagan och därmed är det klart att MTR tar över driften av tunnelbanan.

Franska Veolia har kört tunnelbanetågen i Stockholm i åtta år, men i början av året vann Hongkongbaserade företaget MTR SL:s upphandling om vem som ska ha hand om de kommande åtta åren.

SL valde MTR trots att det blir dyrare än om Veolia skulle ha fortsatt, men enligt SL blir det bättre kvalitet med MTR.

Veolia överklagade upphandlingen till både länsrätten och kammarrätten men de hade inga invändningar mot SL:s beslut.

Veolia gick då vidare till Regeringsrätten som nu beslutat att inte pröva målet, det innebär att kammarrättens dom står fast och att MTR vann kontraktet om vem som ska köra Stockholms tunnelbana.

I november tar MTR över tunnelbanan.

Ja verkligen, jag undrar hur länge det dröjer innan den ballongen spricker och fler inser att de som har billigast anbud oftast erbjuder sämsta produkten och/eller utnyttjar personalen.

Stockholms stad lät förskolechefen i Årsta ta över fyra förskolor. Ett år efter avknoppningen kunde hon ta ut 3,2 miljoner kronor i vinst, plus ett högt styrelsearvode och lön. "Spontant låter det mycket", säger finans borgarrådet Sten Nordin (M).

För drygt två år sedan fick förskolechefen Lena Ström i Årsta ta över 18 förskoleavdelningar som hon varit chef för. Avdelningarna ”knoppades av” från kommunen. Lena Ström betalade 634.650 kronor för leksaker, möbler och andra begagnade inventarier på de fyra förskolorna.

Redan då riktades det kritik mot stadsdelsnämnden för att förskole chefen ensam fick ta över alla förskolor i nordöstra Årsta. De föräldrar som ville ha sina barn i en kommunal förskola hade inte längre några alternativ i närheten utan fick resa till andra sidan stadsdelen. Kritikerna menade att avknoppningen inte ledde till någon ökad valfrihet, utan att kommunens monopol ersattes av ett privat.

Av Kulturkrabaten AB:s första årsredovisning framgår att verksamheten efter ett år har genererat en vinst på 3.228.238 kronor. Bolaget har bara 50.000 kronor i skulder. Lena Ström är styrelseord förande och ensam aktieägare. Hon beslutar att ge sig själv 3.200.000 kronor i utdelning.

Hon ger också styrelsen ett arvode på 850.000 kronor, av årsredovisningen framgår inte hur pengarna fördelats mellan ordföranden, de två ledamöterna och de två suppleanterna. Utöver dessa ersättningar har Lena Ström en årslön på 505.000 kronor.

I förvaltningsberättelsen konstaterar Lena Ström att denna vinstutdelning är försvarlig, bland annat med hänsyn till ”verksamhetens art, omfattning och risker”. Hon bedömer att de ekonomiska förutsättningarna för att driva förskolor i området är så goda att hon inte behöver ha ett större överskott än 28.238 kronor i kassan till nästa år.

Bakom beslutet att låta Lena Ström ta över förskolorna ligger den borgerliga majoritetens policy att öka konkurrensen och valfriheten inom kommunen. Hittills har ett 20-tal avknoppningar genomförts, varav cirka tio har gällt förskolor. Kulturkrabaten AB är den enskilt största avknoppningen.

Det som har kritiserats, och även anmälts till Europakommissionen, är beslutet att endast ta betalt för inventarierna. Kritikerna, liksom länsrätten och kammarrätten i de fall ärenden har prövats, menar att priset är för lågt, att det inte är marknadsmässigt. En verksamhets goda rykte, personalens kompetens och en säker kundstock anses också betinga ett värde som hade blivit tydligt om verksamheten i stället hade sålts på en öppen marknad.

– Vi är kritiska till att man ger bort kommunal verksamhet på det sättet. Vi betalar ju inte skattepengar för att enskilda företagare ska gå med ohemula vinster, säger Magnus Dannqvist (S) vice ordförande i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd.

– Hade den här verksamheten fortsatt att vara i kommunal regi hade vi kunnat återinvestera överskottet i barnverksamheten.

Finansborgarrådet Sten Nordin (M) konstaterar att staden nu har ”djupfryst” alla avknoppningar, i väntan på ett utslag från EU-kommissionen.

– Självklart ska en avknoppning ske på ett sätt som är schyst mot både skattebetalarna och andra aktörer på marknaden.

En vinst på tre miljoner efter ett år. Vad har du för kommentar till det?

– Spontant låter det mycket, men man måste titta på en sådan här verksamhet över en längre period, innan man kan utvärdera detta.

– Vi betalar inte mer för den här verksamheten än om den fortfarande hade varit kommunal. Ska hon vara attraktiv måste hon erbjuda en bra verksamhet. Kvaliteten i förskolan granskas på många sätt, inte minst av föräldrarna, säger Sten Nordin.

Hur kan då en förskola gå med så mycket i vinst? Lena Holmdahl, ekonomichef vid Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, är inte helt förvånad. Dels har grundschablonen som betalas ut för varje förskolebarn höjts flera år i rad, vilket betyder att kommunens egna förskolor också har haft ett överskott. Pengar som dels har sparats i fonder, dels har kunnat föras över till andra verksamheter inom kommunen med mindre resurser.

Av grundschablonen ska minst 77 procent gå som förskolepeng direkt till barnstugorna. Resten, 23 procent, går till lokalkostnader, administration och kommunens övriga verksamheter.

En privat förskola disponerar hela grundschablonen själv. Den behöver exempelvis inte betala för förvaltningschefens och politikernas löner. Kulturkrabatens förskolor har dessutom förhållandevis låga hyror, som gör att de kan få pengar över.

En förskola kan också spara pengar på att ha en lägre andel förskollärare anställda, eller större barngrupper. Enligt en kvalitetsinspektion som utbildningsförvaltningen gjorde i november förra året låg andelen förskollärare inom Kulturkrabaten på 34,7 procent mot ett genomsnitt i staden på 38 procent. På en av enheterna saknades helt förskollärare.