Etanol.nu

Forum för föreningen etanol.nu
Aktuellt datum och tid: mån 17-12-18 09:54

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 35 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3  Nästa
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: ons 13-01-23 10:36 
Offline

Blev medlem: tis 11-12-20 22:00
Inlägg: 70
Det är ju tonvis med populära matprogram på TV men INGET om hur man lagar klimatsmart mat!

_________________
940 med b230Ltt. Planad 4,5 mm, ca 1:13 i komp. Ställbar BTR.


Dela på FacebookDela på TwitterDela på TuentiDela på SonicoDela på FriendFeedDela på OrkutDela på DiggDela på MySpaceDela på DeliciousDela på TechnoratiDela på TumblrDela på Google+
Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: ons 13-01-23 10:59 
Offline
Forummoderator

Blev medlem: ons 06-12-20 08:22
Inlägg: 3223
Ort: Hässleholm
Jag kommer ihåg ett avsnitt i "Sveriges mästerkock" där deltagarna blev insläppta i skafferiet som den gången helt saknade kött. "Här finns ju inget protein!" skrek alla ut samtidigt som de sprang runt som yra hönor. Deltagarna hade onekligen ingen vana alls att laga vegetariskt, utan för de flesta verkade det vara första gången de gjorde det. Och jurytrion är ju inte precis några kända vegoförespråkare. Allra minst jaktentusiasten Per Morberg! (Visserligen är ju vilt det allra klimatvänligaste av kött, men ändå...)

_________________
ÖRKELLJUNGA UTBILDNINGSCENTRUM
Den lilla skolan med de stora möjligheterna


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: tor 13-01-24 01:27 
Offline

Blev medlem: tor 07-02-08 00:12
Inlägg: 574
Ort: Dalsland
aryan skrev:
1. Svenska kor betar inte mycket alls längre, de står mest inne och får äta importerat soja och majs

2. Om alla människor skulle följa vårt exempel vad gäller konsumption av kött och energi får brist på energi, vatten, jord, fosfor och kan man glömma allt vad gäller att minska klimatförändringen.

Vi äter för mycket kött för vår egen och jordens hälsans bästa.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svens ... n=20130122

Citat:
”Svenskar äter för mycket kött”

Ett minskat köttätande skulle inte bara vara bra för klimatet utan dessutom göra oss friskare. De flesta svenskar äter mer kött än vad som är bra för hälsan.

I en ny rapport slår Jordbruksverket fast att västvärlden måste dra ner på köttätandet för att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktion.

Efter 1990-talets stora utbrott av Galna kosjukan rasade efterfrågan på kött i nästan hela Europa, men inte i Sverige. De fallande priserna efter en av vår tids största livsmedelsskandaler är den enskilt viktigaste förklaringen till att svenskarna i dag äter 30 procent mer kött än 1980.

I vår kultur har vi förstås ätit kött i tusentals år ibland till och med för lite, men dagens överkonsumtion är ny. Många konsumerar i dag 50 till 100 procent mer protein än vad kroppen behöver. Men köttfrosseriet är inte bara ett onödigt slöseri utan kopplas av allt fler forskare till hälsoproblem som är fullt i nivå med vad socker och snabba kolhydrater redan har ställt till med.

Den formel för god hälsa som tillämpas av sunda kulturer runt om på vår planet är enkel: ät lite men bra och näringsrikt, rör på dig i vardagen och respektera och ta hand om varandra.

En minskad konsumtion av kött skulle även vara bra för klimatet. Världens produktion av köttdjur bidrar med 18 procent av människans utsläpp av koldioxid, 37 procent av den aggressiva växthusgasen metan och 65 procent av utsläppen av kväveoxid.

De två senare kommer främst från gödsel från de 56 miljarder djur som föds upp på vår planet i ett givet ögonblick.

Lägg till det att 40 procent av världens spannmål används som foder till köttdjur istället för att ätas direkt. Dessa spannmålsodlingar upptar ungefär en tredjedel av all odlad yta och bidrar avsevärt till skövlingen av regnskogar.

Djurhållningen slukar enorma mängder vatten, vilket är en bristvara på många håll i världen. Det har beräknats att varje kilo kött kräver 13 kilo spannmål och 30 kilo foder, och för att framställa ett kilo kött går det i alla led sammanlagt åt 43 000 liter vatten.

Att bara välja en annan sorts mer klimatvänligt kött är inte oproblematiskt. Djur som föds upp snabbt på liten yta genererar mindre växthusgaser per kilo kött men klimatmålen hamnar på kollisionskurs med krav på bättre djurskydd. I trånga miljöer kan djuren inte få utlopp för naturliga beteenden och blir mer känsliga för smittsamma sjukdomar som måste kureras med antibiotika.

De klimatvänligaste djuren bidrar inte heller till öppna landskap och kulturbygder och har inte det goda och hälsosamma kött med varierade fettsyror som återfinns hos djur som betat på sitt naturliga sätt.

Så ät lite men bra om du ska äta kött. Och ta vara på hela djuret.

Det som är bäst för vår egen hälsa tycks av en lycklig tillfällighet vara bäst för planeten vi bor på.

LÄS OCKSÅ Så lite rött kött bör du äta i veckan


Det är en ytterst liten del av fodret som består av soja, och alla kor äter inte soja. Man ska nog försöka hålla sig till sanningen här.

Jag föder själv upp grisar.. och odlar fodret till dom.
Om du exempelvis äter 100 gram kött per dag i ett år så behöver jag använda 2,5 liter diesel för att få fram det köttet åt dig.
2,5 liter diesel på ett år alltså. Och den betalar jag koldioxidskatt på..
Det är inget stort problem.

För övrigt var de siffror du hänvisade till väldigt fel....
"43000 liter vatten" ???? då har man ju räknat med regnvatten på åkrarna och betesmarkerna.. och det regnar ju även om man inte har djur.. sjukt att räkna på det viset. "13 kilo spannmål och 30 kilo foder" Är inte spannmål foder? För övrigt är 3 kg foder per kg kött en mer korrekt siffra.
"40 procent av världens spannmål används som foder till köttdjur istället för att ätas direkt" Det är en väldigt liten del av spannmålen som duger som människoföda. Ska vi slänga bort den istället då? Bättre att föda upp djur på den.

Hämta aldrig uppgifter från journalister!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: tor 13-01-24 17:43 
Offline
Forumadministratör
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 06-12-23 09:31
Inlägg: 7081
Ort: Älvsjö
Siffrorna härstammar från jordbruksverkets rapport eller menar du att journalisten har citerat rapporten fel?

Om sojan skriver jordbruksverket här
http://www.jordbruksverket.se/amnesomra ... 01623.html

Citat:
Svenska djur äter importerat foder
Svenska kor, grisar och fjäderfä äter en hel del soja. Den sojan kommer till stor del från Brasilien. Mindre kvantiteter kommer dessutom från Argentina och Kina.

Sojaodlingen i Brasilien har en del negativa miljöeffekter. Det beror bland annat på att Brasilien tillåter bekämpningsmedel som länge har varit förbjudet i Sverige. De växande sojaodlingarna leder också till att regnskog och naturliga gräsmarker görs om till åkermark.


http://www.jordbruksverket.se/amnesomra ... 01650.html

Citat:
Måste fodret innehålla soja, eller kan man ersätta det med något annat?
Till viss del går det att ersätta soja med raps eller andra oljeväxter. I svenskt proteinfoder är raps och soja ungefär lika viktiga ingredienser. Soja är dock det mest lönsamma alternativet för uppfödarna.

Att soja används så mycket beror på att den innehåller mycket protein av bra kvalitet för djuruppfödning. Särskilt för gris och fjäderfä kan det vara svårt att helt ersätta sojan utan att avkastningen blir sämre.


SLU har gjord en studie för att se hur stora miljöfördelar det blir om man ger mjölkkor svenskodlat proteneintfoder i stället för importerat –främst soja– proteinfoder.

http://www.slu.se/Documents/externwebbe ... o10-02.pdf

Citat:
Utgångspunkten för våra jämförelser är en typisk svensk utfodring av mjölkkor som den ser ut idag, där sojamjöl utgör en viktig ingrediens. I alternativen används enbart svenska råvaror. Fem foderstater har jämförts:
1. Utgångsläget. Här har vi utgått ifrån hur den typiska svenska mjölkkon utfodras idag, vilket innebär att soja är en viktig proteinkälla.
2. Agrodrank. Spannmål och koncentrat har delvis bytts mot etanolbiprodukten agrodrank (spannmålsbaserad).
3. Bättre vallfoder. Vallfoder med högre energiinnehåll och mer protein, som producerats genom tidigare skörd och fler skördar per år.
4. HP-massa och majs. HP-massa är en fuktig biprodukt från sockerindustrin. Majs är en snabbt ökande gröda i Sverige och hela plantan skördas och ensileras till foder. Detta foder behöver kompletteras med soja för att korna ska få full proteinförsörjning.
5. Raps och ärter. Här har koncentratet bytts ut mot raps och ärter och vallensilaget har högre klöverhalt


Slutsatsen:
Citat:
Inget alternativ bra i alla avseenden
Inget alternativ var bäst ur alla miljöaspekter. Den miljöeffekt som påverkas mest av fodervalet är energianvändningen, och bäst i detta avseende är alternativ 3 och 5. Samtidigt ger dessa alternativ ett större bidrag till övergödningen och de kräver mer mark. Dessutom gav alternativ 3 (mer och bättre vallfoder) ett större bidrag till försurningen. Det foder som är bäst för klimatet i jämförelse med ”normalfoderstaten” är alternativet med raps, ärter och blandvall (alternativ 5).
Transportenergin varierade stort mellan alternativen, men hade bara en måttlig inverkan på den totala energiåtgången. Foderstater som medger mindre användning av handelsgödsel för odling av fodret är särskilt gynnsamma ur energisynpunkt. Om man vill spara energi är det viktigare att fodret är handelsgödselsnålt än att det är närproducerat.


Även vid produktion av ekologisk griskött utan importerat soja är energiförbrukningen, utsläpp av ämnen som bidrar till övergöding och växthusgas stora se .
http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR798.pdf

Att producera animaliska matproteiner från vegatabiliska proteiner som soja är naturligtvis väldigt ineffektivt.
Vi äter allt mera animalisk protein än vad som är bra för hälsan.
Kött, mjölkprodukter och ägg är också mycket svårare att lagra/konservera än proteinrik vegatabiliska mat som torra (soja)bänor och spanmål viket gör att stora mängder anmalisk protein dessutom kastas bort.

Denna motion sammanfattar köttkonsumptionens problematik ganska bra http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lag ... t=true#fn1

Citat:
Sedan 1990 har genomsnittsvenskens konsumtion av kött och köttprodukter ökat med 44 procent. Per dag motsvarar det drygt 190 gram, vilket med råge överskrider Livsmedelsverkets nuvarande rekommendationer på 140 gram per dag – rekommendationer som i sig inte är några miniminivåer utan är framtagna för att visa hur en traditionell svensk blandkost kan komponeras för att tillgodose vårt näringsbehov. Denna överkonsumtion skadar inte bara hälsan utan också i högsta grad miljön.

Överskottet av protein går ut som kväve med avföringen och bidrar till övergödningen. Den största miljöpåverkan sker dock inte vid konsumtionen utan vid produktionen, även om det naturligtvis är konsumtionen som driver produktionen.

År 2006 publicerade FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO rapporten Livestock’s long shadow: environmental issues and options1 om den globala animalieproduktionens miljöpåverkan. Enligt rapporten upptar produktionen av animaliska livsmedel – i form av bete och foderodling – 70 procent av jordbruksmarken i världen och står för 8 procent av människans vattenanvändning. Därtill står animalieproduktionen för 18 procent av utsläppen av växthusgaser. Globalt sett ger avskogning för bete och foderodling det största bidraget – ett problem vi i Sverige indirekt bidrar till genom import av kött och kraftfoder (soja) från bland annat Brasilien. Även svenska djur bidrar dessutom direkt genom det metan som uppstår vid idisslande djurs matsmältning och den lustgas som läcker från gödseln. Animalieindustrin räknas också som en av de största bidragande orsakerna till en lång rad miljöproblem. Enligt rapporten förmodas till exempel animaliesektorn vara den sektor som orsakar mest vattenföroreningar, vilket i sin tur bidrar till bland annat övergödning, förstörelse av korallrev, mänskliga hälsoproblem etcetera.

En dyr omväg
Egentligen är det inga nyheter. Redan i tämligen grundläggande biologikurser får man lära sig att grovt räknat 90 procent av all energi går förlorad för varje steg uppåt i näringskedjan. Det innebär att det är betydligt resurssnålare att äta vegetabilier direkt än att först låta dem processas i ett djur och sen äta upp djuret. Hur mycket resurssnålare det är beror förstås på vilka djur och växter det är fråga om och hur dessa föds upp respektive odlas.

Annika Carlsson-Kanyama med flera har gjort en livscykelanalys av energiåtgången för olika matvaror2 som möjliggör en jämförelse mellan animaliska och vegetabiliska proteinkällor. Till och med ett importerat alternativ som sojabönor kräver mindre energi (7,9 MJ/kg kokta bönor) än svenskt kött, som kräver mellan 35 (kyckling) och 70 (biff) MJ/kg kokt kött. Den som i stället väljer svenska gula ärter kan komma ned i 5 MJ/kg.

Att låta vegetabilierna gå omvägen via ett djur innan de äts upp kräver också mer mark – 2,5 gånger mer för en typisk blandkost jämfört med en helt vegetabilisk kost3. För en ärlig jämförelse mellan markåtgången för olika kosttyper bör dock det faktum att djur i vissa områden betar på mark som inte går att odla tas med i beräkningen – även om svenska betesdjur endast kan livnära sig på bete på sommarhalvåret. Det är också viktigt att framhålla att artrika ängs- och hagmarker är beroende av slåtter och bete för att behålla sin artrikedom. Många av dessa hävdberoende arter har minskat kraftigt i takt med att jordbruket blivit mer storskaligt och specialiserat, så att djuren betar på åkerbeten och matas med kraftfoder i stället. Det finns dock ingen generell brist på betesdjur som kan hålla ängs- och hagmarker öppna, utan problemet är snarare den skeva fördelningen av djur mellan regioner och företag, samt det faktum att alla djur inte kommer ut på betesmarkerna.4 Det finns därför utrymme för minskad köttkonsumtion utan att äventyra målet om biologisk mångfald så länge det inte är naturbetesköttet som väljs bort.

Av hänsyn till den biologiska mångfalden bör den som vill äta kött alltså prioritera naturbeteskött (dock ej att sammanblandas med ”naturkött” som importerats från Brasilien). Av hänsyn till klimatet bör dock konsumtionen av kött från idisslare minska, då dessa orsakar större utsläpp av växthusgaser än kyckling och grisar. Även kyckling och grisar har dock i allmänhet betydligt högre klimatpåverkan än vegetabiliska proteinkällor, och djurens välfärd kan dessutom starkt ifrågasättas. En sammanvägd miljöbedömning skulle därför kunna landa i att konsumtionen av alla köttslag utom naturbeteskött behöver minska.

Mål för minskad köttkonsumtion
Om köttkonsumtionen skulle minska till Livsmedelsverkets nuvarande kostrekommendationer skulle det motsvara en minskning på drygt 25 procent. Andra aktörer, som Folkhälsoinstitutet5, förespråkar visserligen lägre nivåer, men detta kan vara en bra början till 2020. Bara att sätta ett sådant politiskt mål kan ge en viktig signalverkan. Detta bör kompletteras med ett motsvarande mål om minskad klimatbelastning från köttkonsumtionen för att också uppmärksamma de åtgärder som kan göras på produktionssidan, även om vissa av de utsläpp som härör från biologiska processer kan vara svåra att påverka i större grad utan risk för oönskade bieffekter.

_________________
Komplettera gärna data om dit piggybacksystem här: http://www.editgrid.com/user/aryan/E85_piggyback_system och här viewtopic.php?f=10&t=6352


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: fre 13-01-25 23:10 
Offline

Blev medlem: tor 07-02-08 00:12
Inlägg: 574
Ort: Dalsland
Den som har skrivit det vet inte vad han skriver om helt enkelt.
Sojan är på väg bort från Sverige, den ersätts av raps och bönor odlad i Sverige.
Mängden soja i svenskt foder är väldigt liten.

Som sagt, 2,5 liter diesel om året för att äta 100 gram kött om dagen.. är detta ett problem?

Läs inte vad andra skriver. Inget blir sant för att nån har skrivit en sak. Ta reda på fakta själv istället och räkna.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: lör 13-01-26 19:17 
Offline
Användarvisningsbild

Blev medlem: tis 06-12-19 15:54
Inlägg: 1182
Ort: Nyköping
Från Newsmill om kött.

http://www.newsmill.se/artikel/2013/01/ ... enskt-k-tt

_________________
Lufttryckskonvertering
http://gunnarlysell.se/


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: mån 13-01-28 20:07 
Offline
Användarvisningsbild

Blev medlem: tis 06-12-19 15:54
Inlägg: 1182
Ort: Nyköping
Och här
http://www.newsmill.se/artikel/2013/01/ ... -vetenskap

_________________
Lufttryckskonvertering
http://gunnarlysell.se/


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: mån 13-01-28 20:44 
Offline

Blev medlem: tis 11-12-20 22:00
Inlägg: 70
Henrik Jansson skrev:
Som sagt, 2,5 liter diesel om året för att äta 100 gram kött om dagen.. är detta ett problem?

Om detta stämmer borde du få Nobelpriset i något. (Inte för att vara ironisk).
Griskött kan man ju tänka sig bli riktigt miljövänligt om man utnyttjar avfall.
Det är dock skillnad med nötkött som påverkar växthuseffekten minst tiofalt mer än gris/kycklingproduktion. Det är alltså viktigast att minska sin NÖTköttskonsumtion till fördel för tex kyckling som är ett betydligt bättre kött ialla avseende

_________________
940 med b230Ltt. Planad 4,5 mm, ca 1:13 i komp. Ställbar BTR.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: ons 13-01-30 11:20 
Offline

Blev medlem: tor 07-02-08 00:12
Inlägg: 574
Ort: Dalsland
2,5 liter diesel är det som går åt. Det kan alla som vill själva kontrollräkna på.
Är det någon som kommer fram till nån annan siffra så får den personen gärna redovisa för hur han eller hon har räknat.

När det gäller nötkött så är det ingen större skillnad.

De allra flesta, inklusive medlemmar på detta forum, har gått på det här med att metangas från kor skulle vara ett problem.
Är det ingen som har frågat sig vart metangasen tar vägen??
Är det ingen som har frågat sig varför växthuseffekten har ökat så kraftigt i samband med att vi började använda fossila bränslen, men inte av att det har funnit idisslare på planeten i några miljoner år?

Om man orkar tänka efter och ta reda på fakta, så upptäcker man snart att metangas som släpps ut från idisslare ingår i ett kretslopp. Metan bryts snabbt ner av solljuset till koldioxid och vatten. Koldioxid som sedan tas upp av växtligheten igen. Som sedan korna äter... Kretslopp.

En fråga till er för att ni ska förstå om ni har fattat det hela:
Tänk er att vi fortsätter med exakt samma utsläpp av allting på vår planet som vi har nu i 100 år till.
Vad händer då med halten koldioxid i atmosfären?
Vad händer med halten metan i atmosfären?

Om ni har förstått det här så svarar ni att koldioxiden då kommer att öka och att metangashalten kommer att ligga kvar på samma nivå. Svarar ni något annat så får ni tänka en gång till.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: ons 13-01-30 12:20 
Offline
Forumadministratör
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 06-12-23 09:31
Inlägg: 7081
Ort: Älvsjö
Om metangas och andra växhusgaser kan du läsa här http://sv.wikipedia.org/wiki/Global_Warming_Potential

Uppehållstid i atmosfären i snitt 12år men det är ett väldigt mycket kraftigare växthusgas än CO2 därför har samma mängd metan 25ggr så stor inverkan på växthuseffekten än CO2 räknat på 100 år, och när man räknar på 20 år är invärkan på växthuseffekten tom 72 ggr så stor som CO2.

Om dagens köttproduktion ökar, ökar alltså utsläppen av metan (och andra växthusgaser) och om den minskar minskar klimatpåverkan.

Vid odling av djurfoder används (konst)gödsel och ökar markens lustgasutsläpp. Ett kg lustgas bidrar, enligt IPCC:s jämförelsemått för växthusgaser lika mycket till växthuseffekten som 289 kg koldioxid under en 100-årsperiod .

Jordbruksverket om jordbrukets utsläpp av växthusgaser http://www.jordbruksverket.se/amnesomra ... 00986.html

Citat:
Vårt jordbruk bidrar till växthusgaserna
Sveriges jordbruk bidrar till utsläppen av växthusgaser i form av lustgas från odlad mark, koldioxid från mulljordar samt metan från idisslande djur. Jordbruket bidrar även till utsläppen bland annat genom användningen av fossila bränslen i form av diesel i traktorer, olja till spannmålstorkar och indirekt i tillverkningen av mineralgödsel och foder.

Uppskattningsvis fördelar sig utsläppsandelarna från jordbruket så här¹:
35 % - lustgas från kväve i mark
20 % - metan från djurens matsmältning
19 % - koldioxid från bearbetade mulljordar
9 % - mineralgödseltillverkning
7 % - metan och lustgas från gödsel (lagring och spridning)
7 % - koldioxid från fossila bränslen
3 % - importerat foder


Om du förbrukar 2,5l diesel i traktorn så är det alltså bara en brakåkdel av växthusgasutsläppen eftersom endast 7% av svenska jordbrukets växthusgaser härstammar från fossila bränslen "i form av diesel i traktorer, olja till spannmålstorkar och indirekt i tillverkningen av mineralgödsel och foder”.

_________________
Komplettera gärna data om dit piggybacksystem här: http://www.editgrid.com/user/aryan/E85_piggyback_system och här viewtopic.php?f=10&t=6352


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: ons 13-01-30 12:53 
Offline

Blev medlem: sön 08-07-20 23:22
Inlägg: 519
Ort: Tumba
Jag är långt ifrån expert, men var det inte så att det p.g.a. att man använde soja och majs som foder så producerade kossorna mycket mer metan än om de käkade gräs?

_________________
/Erik

Volvo V70 -98 140 hk blandtankas ca 50/50
Volvo V70 -98 170 hk blandtankas ca 50/50
VW Polo -95 blandtankas
VW Polo -98 blandtankas
VW Polo -04 blandtankas
Yamaha XJ 900 -85


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: ons 13-01-30 17:09 
Offline

Blev medlem: tor 07-02-08 00:12
Inlägg: 574
Ort: Dalsland
Nej, metan bildas främst när cellulosan bryts ner. Gräs alltså. Men denna metan spelar i princip ingen roll ändå eftersom den ingår i ett naturligt kretslopp, till skillnad från koldioxid från fossila bränslen. Därför är det fel att påstå att metan är ett problem. Det är fossila bränslen som är problem.

När det gäller soja och majs så äter svenska kor väldigt lite av detta... eftersom det inte odlas soja i sverige. Majs odlas visserligen lite i sverige, men då är det hela växten korna äter eftersom det skördas som gräs.
Dessutom ersätts den lilla delen soja mer och mer med svenskodlade bönor och raps.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: ons 13-01-30 17:22 
Offline

Blev medlem: tor 07-02-08 00:12
Inlägg: 574
Ort: Dalsland
aryan skrev:
Om metangas och andra växhusgaser kan du läsa här http://sv.wikipedia.org/wiki/Global_Warming_Potential

Uppehållstid i atmosfären i snitt 12år men det är ett väldigt mycket kraftigare växthusgas än CO2 därför har samma mängd metan 25ggr så stor inverkan på växthuseffekten än CO2 räknat på 100 år, och när man räknar på 20 år är invärkan på växthuseffekten tom 72 ggr så stor som CO2.

Om dagens köttproduktion ökar, ökar alltså utsläppen av metan (och andra växthusgaser) och om den minskar minskar klimatpåverkan.

Vid odling av djurfoder används (konst)gödsel och ökar markens lustgasutsläpp. Ett kg lustgas bidrar, enligt IPCC:s jämförelsemått för växthusgaser lika mycket till växthuseffekten som 289 kg koldioxid under en 100-årsperiod .

Jordbruksverket om jordbrukets utsläpp av växthusgaser http://www.jordbruksverket.se/amnesomra ... 00986.html

Citat:
Vårt jordbruk bidrar till växthusgaserna
Sveriges jordbruk bidrar till utsläppen av växthusgaser i form av lustgas från odlad mark, koldioxid från mulljordar samt metan från idisslande djur. Jordbruket bidrar även till utsläppen bland annat genom användningen av fossila bränslen i form av diesel i traktorer, olja till spannmålstorkar och indirekt i tillverkningen av mineralgödsel och foder.

Uppskattningsvis fördelar sig utsläppsandelarna från jordbruket så här¹:
35 % - lustgas från kväve i mark
20 % - metan från djurens matsmältning
19 % - koldioxid från bearbetade mulljordar
9 % - mineralgödseltillverkning
7 % - metan och lustgas från gödsel (lagring och spridning)
7 % - koldioxid från fossila bränslen
3 % - importerat foder


Om du förbrukar 2,5l diesel i traktorn så är det alltså bara en brakåkdel av växthusgasutsläppen eftersom endast 7% av svenska jordbrukets växthusgaser härstammar från fossila bränslen "i form av diesel i traktorer, olja till spannmålstorkar och indirekt i tillverkningen av mineralgödsel och foder”.



Det är bara de fossila bränslena som påverkar växthuseffekten på ett skadligt sätt. När det gäller kol bundet i marken som du nämner så kan detta både öka och minska, inom ett visst intervall.
Övriga gaser är också naturliga och ingår i ett kretslopp och påverkar klimatet så lite att det inte gör något.
Glöm inte att dessa gaser även produceras naturligt även om det inte finns nån lantbrukare där! Detta har man inte tagit någon hänsyn till i siffrorna.
I siffrorna har man heller inte tagit hänsyn till åtgärder som minskar växthusgaserna, bara de som kan öka gaserna.
Om man räknar samman effekten av alla växthusgaser ser man att vi skulle inte ha något problem och vi tog bort den fossila koldioxiden. Övriga faktorer är små, och ofta naturliga, och påverkar både upp och ner på temperaturen.
Det är den fossila koldioxiden som ska bort och inget annat. Eller ska vi ta bort alla andra naturliga växthusgaser så att vi kan köra på fossilbränslen i några år till?

För övrigt är det helt fel att jämföra metan och koldioxid i olika tidsperspektiv. Koldioxiden kommer vi att ha kvar i princip för alltid i någon form, dessutom orsakar denna koldioxid ett annat mycket stort problem: försurning av havet.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: ons 13-01-30 21:29 
Offline
Forumadministratör
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 06-12-23 09:31
Inlägg: 7081
Ort: Älvsjö
Om du vill läsa mer om hur jordbruket påverkar klimatet och hur det kan minskas kan du läsa om det här: http://www.jordbruksverket.se/download/ ... 80001529/Växthusgaser+från+jordbruket_1.pdf

_________________
Komplettera gärna data om dit piggybacksystem här: http://www.editgrid.com/user/aryan/E85_piggyback_system och här viewtopic.php?f=10&t=6352


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Älskade kött
InläggPostat: ons 13-01-30 21:56 
Offline

Blev medlem: tor 07-02-08 00:12
Inlägg: 574
Ort: Dalsland
Jordbruksverkets uppgifter stämmer inte vilket jag har försökt förklara.
Med ditt och jordbruksverkets resonemang ska vi inte köra på etanol heller. Det är fel.

Mat och bioenergi är inget klimatproblem.
Det är de fossila bränslena som är problemet.


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 35 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3  Nästa

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
cron
POWERED_BY
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2011