Etanol.nu

60% verkningsgrad vid 25°C är inte sarskild bra och man kan undra vad verkningsgraden skulle bli vid lägre temperaturer, då kanske en bil med bränsleceller eller rent av en förbränningsmotor kan få bättre totalverkningsgrad.

Ja det är bevisligen en hake. I varmare klimat borde detta inte vara något större problem (60 grader -> 83% verkningsgrad), snarare har man väl problem att hålla batterierna kalla. Men att behöva hålla batteriet i 60 grader vid -20C ute kostar. Frågan är väl då om detta "problem" går att lösa och vad det beror på.

* There are already battery-driven, prototype Electric Vehicles being driven on U.S. test tracks which have nearly three times the “energy density” of the batteries in a Chevy Volt.

They could be on the road in five to 10 years, costing much less than today’s EVs, and they will have “a big impact” on the industry, Smyth says. “It completely changes the equation” on cost, range, and vehicle packaging.

Hur har det gått med batteriernas prisutvekling sen 2008?

“In the next three to four years we’ll see more development of the batteries than we have in the last 100,” he said, adding that the prospects for lithium air batteries are particularly positive because they charge faster and provide a range more in line with what people believe they need.

By 2020, German automotive supplier Bosch and Japanese battery maker GS Yuasa plan to deliver a li-ion battery that costs half as much to produce and offers twice the energy density of today's batteries.

A year later, the company is still in operation but it's basically hanging on the edge of a cliff. The deal with GM has fallen apart and the automaker has accused Envia of misrepresenting its technology. Critics of US government funding for cleantech are waiting with zeal for more arguments to cast out in Washington, as Envia was awarded government funds. Envia has its own battle in courtrooms as Kapadia and other recently fired colleagues have accused Kumar of fraud and intellectual property theft. Nanotech startup NanoeXa Corporation filed a suit earlier in the year against Envia alleging intellectual property theft of its battery cathode technology.

Mantrat "There are liars, damn liars, and battery suppliers" gäller nog fortfarande..

2010-09-17

År 2012 finns litiumjonbatterier med 40 procent högre energitäthet på marknaden. Det lovar amerikanska batteriuppstickaren Amprius. Nyckeln är en anod av kisel i nanotrådar.
(…)
När ett litiumjonbatteri laddas flyttas litiumjoner från katoden till anoden, och vid urladdning sker det omvända. Ju mer litium anoden kan absorbera, desto mer energi kan batteriet lagra. Trots 30 års forskning har inget vettigt alternativ till grafitanoder kommit fram, vilket är ett skäl till att litiumjonbatterier i snitt bara ökat sin laddningsförmåga med i snitt 7 procent om året.

Mer energi per kilogram i litiumjonbatterier kan användas till att ge elbilar längre räckvidd och lägre vikt. Och till att krympa eller ge längre batteritid åt bärbar elektronik som datorer och mobiltelefoner.

Amprius säger sig ha fått fram en fungerande anod i kisel, vilket varit något av en våt dröm för batteriforskare. Kisel kan i teorin absorbera tio gånger mer litium än grafit, men de kiselanoder som tagits fram hittills har haft problem med sprickor, deformationer och ostyrbara urladdningar.

Företaget är grundat på resultat från Stanfordforskaren Yi Cui, som redan 2007 visade hur en kiselfilm med nanostrukturer kunde laddas med litium utan mekaniska problem. Sedan dess har han och företaget förfinat tekniken, och ifjol kunde företaget presentera en kiselkatod.

Uppstartföretaget Amprius får 30 miljoner dollar för att ta fram ett litiumjonbatteri med 50 procent högre kapacitet än dagens bilbatterier. En första generation batterier från företaget används redan i produkter. Men det handlar om en kompromisskonstruktion som har högre – men inte dramatiskt högre – energitäthet.

År 2010 lovade Amprius ett batterigenombrott i energitäthet till 2012.

Så blev det inte. Istället tog Amprius fram en alternativ lösning för de elektroder av kiselnanotrådar som gav produktionsproblem. En elektrod med en kärna av kisel och ett hölje av kol passade dagens produktionsutrustning bättre.

Detta kompromissbatteri har hittills producerats några hundratusen exemplar, rapporterar Technology Review. Det finns i kinesisk bärbar elektronik.

Kapaciteten på kompromissbatteriet ligger på 650 Wh/l eller 280 Wh/kg, att jämföra med konkurrerande lösningar på 400–620 Wh/l eller 200–240 Wh/kg.

Prototyper av nästa generation – som nu får utvecklingspengar – klarar 750 Wh/l eller 350 Wh/kg.

Efter 500 laddningar har kompromissbatteriet 80 procent av kapaciteten kvar. Nya generationen ska klara mellan 700 och 1000 cykler.